Micro-Høkker (15.04.2014)

Ultra lång distans på cykel är nog bland det jobbigaste jag har gjort hittills, då jag var ute i ca 4,5h. Kontrollerna i A och D sektionen fick man ta i valfri ordning. Evelina gjorde bättre vägval till kontroll 18 än mig. Man skulle tagit den svarta lilla strecket ut från A sektionen och följt landsvägarna precis norr om rosa strecket, istället för att gå söder om rosa strecket som jag gjorde. Uppe vid D sektionen fick jag inte landsvägarna att stämma och cyklade fram och tillbaka några gånger tills jag mötte på Evelina som visade mig på rätt väg mot D1. Nu hade jag knappt något vatten kvar, verken i Camelbacken på ryggen eller i vattenflaskan på cykeln och jag hade varit ute i ca 2,5h. Tröttheten började göra sig påmind.
Därför gjorde jag ett dumt vägval mot D4, då jag tog en svårcyklad skogsstig (norr om det mörkgröna) istället för landsvägen söder om området. Nu började det dessutom att ösregna. Det brun/grå på väg mot D4 är öppna stenhällar och enorma stenar. Cykelhjulen fick inget fäste och jag bestämde mig för att gå med cykeln istället då det inte kändes särksilt säkert att cykla ner för den steniga smala stigen.
Efter att jag tog D4 så gjorde jag nästa dumma vägval. Istället för att cykla ut på landsvägen, så tog jag den 15 cm breda jätte leriga stigen längs en brant ner mot havet. Här låg det dessutom fällda träd som man fick krypa under MED cykeln. Cykeln fastnade i grenar, och man började undra vad man egentligen höll på med..
Väl framme i byn precis norr om kontroll 23, så var det sjuuuukt svårt att läsa kartan, då den var dåligt tryckt, blöt och lerig. Jag tolkade som att kontrollen skulle vara uppe på en stig längs kusten. Jag hittade en stig som passade in och som hette "kyststigen". Det var nog mitt sämsta vägval någonsin att ta den stigen!! Ett tag ville jag bara lägga mig ner och gråta. Stigen var 15 cm bred, men FULL med stora stenbumlingar (ca. 0,5m höga) som man var tvungen att lyfta cykeln över. Stigen gick dessutom uppför konstant, och man gled med cykelskorna i den leriga gyttjan.Till slut kom jag fram till en enorm järnbro, som gick över ett stenbrott.. Häftigt var det iaf då man kunde titta ner genom bron medans man gick över. Men intet anade jag att kontroll 23 var NERE i stenbrottet, så jag kämpade vidare på den jobbiga "kyststigen" på jakt efter kontrollen. Efter ca 30 minuters kämpande och utan att ha hittat kontroll 23, så var all min energi slut och jag bestämde mig för att ta första bästa väg ut från stigen och ge upp. Till min förvåning möter jag då några MTB cyklister som undrar om jag har hittat kontroll 24 (!!) De hade irrat runt ett bra tag, och bestämde sig också för att ge upp och cykla hemmåt mot Hasle. Till vår stora förvåning så cyklar vi då rakt in i kontroll 24, men som ni kan se så är den felplacerad enligt kartan. Nästan direkt efter så cyklar vi in i kontroll 25 som står uppe på en liten höjd längs cykelstigen mot Hasle. Så hade det inte varit för att jag missade att gå NER i stenbrottet istället för ÖVER det, så hade jag genomfört den ultralånga 35km rundan. Arrangörerna fick rätt mycket kritik på kartan på de 4 sista kontrollerna som de efteråt bad om ursäkt för. Jag är iaf glad och nöjd att jag tog mig runt innan vi skulle hemmåt med färgan.